Lessebo Handpappersbruk – Etiketten / folder

En av våra vänner skrev på Facebook.
– Det är i detaljerna man kan känna igen en riktigt bra ättikbryggare.

Då han är kemist och arbetat med produktion av papper, så avsåg hans uppskattande kommentar att vi valt att använda handgjort papper till vår etikett.

Det kan tyckas lite väl ”märkvärdigt” att använda handgjort papper till en etikett. Det är sant. Det är lite märkvärdigt att det fortfarande handtillverkas papper i Sverige. Det är märkvärdigt att allt svenskt papper var handgjort fram till 1831. Det är märkvärdigt att det är ett så vackert papper. Märkvärdigt är även att det står skickliga hantverkare och lägger sin hand vid varje ark vi använder oss av. Men det är inte så att vi vill vara märkvärdiga!

Vi tycker det bara är så vackert att se detaljerna. För när man börjar träna sig att se det märkvärdiga i varje del så inser man vilken fantastisk kunskap som ligger där framför oss. En möjlighet till fascination i det vardagliga. Vi tror att om vi lägger märke till och är noggranna med allt så skapar vi ett värde för oss själva, för andra hantverkare och för våra kunder. Kanske är det så att vi då bidrar med en pusselbit för en mer hållbar och eftertänksam konsumtion.

Vi kommer återkomma till fler viktiga detaljer och ”osynliga” hantverk

Lessebo handpappersbruk

Så här skriver Lessebo själva om sitt papper och sin produktion:
”På Lessebo Handpappersbruk i Småland har vi  tillverkat handgjort papper sedan år 1719. Den omständliga arbetsprocessen följer än idag de gamla traditionerna.

Papper tillverkades ursprungligen av gammal lump. Numera används bommullslinters som mals ned och bearbetas för att slutligen bli till papper som formas, pressas, torkas och sorteras. Varje moment sker för hand”

Lite fakta om handgjort papper

Bommullslinters är en restprodukt från framställning av bomullstyg. Den används som råvara för framställning av finare papperskvaliteter, t.ex. akvarellpapper men också sedelpapper och passpapper.

Till Sverige kom den allra första pappersmaskinen år 1831. Före detta år var alltså allt papper i Sverige handgjort.

På 1700-talet beslutades om en lag vilken fastlade att alla var skyldiga att regelbundet lämna lump för att säkerställa råvarutillgången till papperstillverkningen. Lumpen utgjordes av utslitna kläder, lakan etc., i första hand av linne, men även av ylle.

Lumpen sorterades och maldes tillsammans med stora mängder vatten i en ”holländare”, en slags kvarn som var konstruerad för detta ändamål. Efter behandlingen i holländaren hade man fått en mäld, som sedan formades, guskades, pressades och torkades till pappersark av pappersmästare, -gesäller och -lärlingar.

Än idag tillverkas alltså papper för hand. Papperskvaliteten akvarellpapper måste t.ex. vara handgjort för att fungera för sitt ändamål. För att färgen skall flyta ut så vackert som vi ser vid akvarellmålning förutsätter det att fibrerna i papperet fördelas slumpmässigt i olika riktningar, d.v.s. att pappret är anisotropt. Färgen rör sig i fiberns längdriktning. I maskinellt tillverkat papper orienterar sig däremot fibrerna i maskinriktningen och akvarellmålning på sådant papper skulle därför resultera i att färgen bara flöt ut i en riktning.